Sagan om min balkongmatta

Ni som följer mig på instagram fick en tjuvkik på balkongmattan för ett tag sen, men låt mig ta det från början: Vi har letat efter en plastmatta att ha på balkongen ganska länge. Så åkte jag och Mattias på loppisrunda i Småland och hittade en ganska fin som var virkad av plastband. Men i dagsljuset blev den lite för murrig i färgerna så vi lämnade kvar den. Men det gjorde mig oerhört peppad på att skaffa en matta och jag fick en idé. Så jag började googla efter återförsäljare av plastmattor. Det visade sig vara dyrt. Minsta mått att köpa var 2×2 m och kostade flera 100 kronor. Och för de pengarna skulle jag kunna köpa en ny och fin istället. Jag visste ju inte ens om det skulle bli bra. Men! Så hittade jag Forbo som är själva tillverkaren av plastmattor och som visade sig ha sitt kontor här i Göteborg. Så jag ringde till dem, fick numret till en person och fick numret till en annan som jag fick tag på. Jag frågade om de fick spillbitar över när de producerar mattorna och han sa att all tillverkning sker utomlands. Jaha tänkte jag. Men så frågade han hur mycket jag behövde och jag sa att 1m2 skulle räcka. Okej, för vi får över en del när vi skär till mattorna, svarade han, vilken färg skulle du vilja ha?Så efter ett besök hos fabriken hade jag en lagom stor matta att testa på. Jag lånade hem några huggpipor från skolans snickeri och ritade upp ett mönster på baksidan och började hugga. Jag ville att det skulle påminna lite om en snöflinga eller ett spetsmönster. Kanterna skar jag ut med en mattkniv. Så nu ligger min flinga där på balkongen och ler, under hängmattan.