2012 – Sida 3 – AGNES REGINA HAMMAR

Hej min 1317:e måndag, förvåna mig

Jag heter Regina, Agnes och Hanna

Jag är för tillfället uppkrupen i soffan med filt och kudde och väntar på att maten ska bli klar

Jag är bra på att lägga märke till detaljer

Jag tycker inte om att välja bort saker för att tiden är för kort

Jag är dålig på att göra flera saker samtidigt

Jag läser bloggar och längtar efter att hitta en bok som jag inte kan lägga ifrån mig

Jag gillar när alla man känner kommer hem för att fira jul och staden man en gång bodde i blir som man minns den

Jag sjunger med när det är reklampaus

Jag älskar att drömma om framtiden

Jag är inte speciellt bra på höra av mig till mina vänner som bor långt bort

Jag föredrar dusch framför badkar

Jag tycker om dagsljus genom stora fönster, spontana utflykter, långa kramar, spelkvällar, tanken på att ha en hund, makaroner och Frida Sundemos röst

Jag är beroende av att inte vara beroende, nästan

Jag har på mig svarta strumpbyxor, klänning och Mattias luvtröja

Jag dricker för tillfället mycket te. Med massor av mjölk

Jag lyssnar på skinny love i denna stund

Jag blir arg på teknik som krånglar

Jag är rädd för oförstående människor

Jag önskar att saker inte gick sönder. Ting, drömmar, lyckliga slut

Jag är pinsamt dålig på att komma ihåg namn men minns ansikten

Jag är uppväxt i ett blått trähus som sedan blev grönt. På framsidan fanns grannar och på baksidan var det skog

puss!

Nattgäst, klänning och tv

Igår morse när jag vaknade var Josef hos oss. Han hade trippat in natten innan när jag låg och sov, så på morgonen fick jag säga hej och godmorgon. De diskuterade ställen i världen man kan åka till och dukade fram frukost

Sen tog jag på mig den här klänningen och sprang till bussen för att repetera hela dagen inför en konsert som vi hade på kvällen. Kul kul

Förresten har vi sagt upp våran tv. Det kan hända att den flyttar in igen, men just nu känns det ganska skönt.

Det kryper sig på

De första åren efter att jag flyttade hemifrån bodde jag tillsammans med 30 st andra i en korridor här i Göteborg. Ett litet rum och en egen toalett. Vi delade kök. Under den tiden hade jag nästan inga blommor eftersom de bara dog. Den enda som överlevde var en palmliknande växt från IKEA som var seg. Men den längtade bara till sommaren så att den skulle få vatten av någon annan.

Det tog något år innan jag förstod att vårlyckan hänger ihop med tulpanerna mamma alltid ställde på bordet och att julen luktar hyacint. Men nu är jag helt fast. Jag tar med mig skott från trappuppgångar och vänner och planerar i små krukor och drömmer om en trädgård. När blev det såhär?

Förresten

Jag fick en fråga om min ring när den syntes underifrån i det här inlägget. Och mycket riktigt är jag förlovad! Mattias knöt ett band av silver runt mitt finger och frågade om jag vill bli hans ♥ Han frågade mig på den här platsen när vi var ute och reste

Knappmaskinen

Jag har en knappmaskin. Det är himla trevligt. Den kommer till användning när jag slår in paket, går på maskerad eller välkomnar nya syskonbarn till världen. För att göra en knapp behövs en baksida, framsida och en liten plastfilm för glans och extra skydd

Och ett motiv. Här tog jag en illustration från Monkis senaste tidning. Annars fungerar det med nästan vad som helst. Tidning, foto, anteckningsblock, bokmärke, tyg..

Med hjälp av den snurrande kniven kan man få det precis runt och rätt storlek väldigt snabbt, men det fungerar också med sax, eftersom kanterna ändå viks in

Sen lägger man i framsida, motiv och plastfilm i fästet och skjuter det åt sidan, in under handtaget, och trycker ner ordentligt

Och sen lägger man i baksidan i den andra hållaren och skjuter tillbaka fästet in under handtaget och trycker ner igen

Och ut kommer då en färdig knapp!

Redo att fästas på tröja, väska, jacka, vän, osv i all oändlighet

Saker flyttar runt

På våra 29 kvadratmeter byter möblerna plats då och då. Kanske för att hitta det optimala, kanske för att jag trivs bäst när det är så. Nu står teakbyrån bredvid pianot med magasin och lampa ovanpå. Blomman i flaskan plockade jag på vägen hem från skolan, ur en bortglömd rabatt, för över en månad sen. Fortfarande levande&fin.

Igår ägnade jag eftermiddagen åt att leta efter fina böcker på ett antikvariat, baka pizza och bestämma mig för att åka till Köpenhamn på fredag!

Exakt precis

2629440 sekunder =

43824 timmar =

1825 dagar =

5 år =

Sedan vi blev vi

Mattias, du är den bästa jag vet ♡

Kortvarig lycka

För ett tag sedan städades min matlåda bort i skolan av misstag, och hamnade i papperskorgen. Det grämer mig. Men istället har jag nu införskaffat fina nya och känner mig ändå nöjd. Tills igår. Jag hade ätit färdigt och hade bråttom upp till ritsalen. Telefonen ringer och jag famlar. Liksom kastar iväg matlådan och allt går mycket långsamt så jag hinner tänka igenom vad som kommer hända. Jag gör ett sista ryck att få tag på den, men slår istället till den en gång till så den flyger ytterligare någon meter. Stengolv. Det grämer mig också

För att tänka på annat ska jag idag: Sova ut, städa, fantisera, gå på stan, fika, umgås och åka till Welandergatan

Ni vet hur det är

Efter att ha funderat ut ca 100 alternativ hur jag skulle kunna få tag på mattan jag är ute efter från IKEA, som har gått ut ur produktion, blev jag räddad av Mattias mor. Hon hade vägarna förbi varuhuset i Malmö och där fanns 43 st kvar. Så nu ligger den där nere och väntar på mig (!) När man får en idé och stöter på ett problem går hjärnan på högvarv för en lösning. Ni vet hur det är. Den här gången tackar jag Skåne ♥

En tredjedel blir kvar

I helgen var jag hemma och firade min mors födelsedag med syskon och respektive och syskonbarn. När vi är på samma ställe slutar det oftast med pyssel. I alla olika former. I helgen hann vi måla, klippa och skriva allas namn i skrivstil, vika fjärilar av färgat papper, göra snöflingor av självlysande pärlor och experimentera med krympplast. Krympplast alltså. Det är som ett lite tjockare papper som man klipper ut små former ur och färglägger, sen lägger man in dem i ugnen. Efter någon minut är de färdiga och bara en tredjedels så stora! Det kan bli broscher, halsband, ringar, örhängen eller något annat. Och ett ark är underhållning för hel kväll. Det är något väldigt fascinerande med det där, att bara en tredjedel blir kvar.