Åh!

Jag får nästan julkänslor i mig. Och jag gillar det. När jag gick hem genom stan och såg alla pynt och etiketter och papper kunde jag inte annat än längta. Snart snart snart!

Att leka med ljus

I helgen provbelyste vi lite hemma hos mina föräldrar för att se vad som blev fint. Det är ju så att Mattias läser ljus och har möjlighet att låna utrustning från skolan så vi provade lite allt möjligt. Träden blev helt magiskt fina. Som i en saga.

Meet my Polaroid

polaroidkameraDen heter image system och jag tog över den från min far när tekniken utvecklades.

polaroidMed ett knapptryck hoppar objektivet upp och den är redo att fota.polaroid kamera
Den är enkel att ställa in. Ljud eller inte ljud, mörkare eller ljusare.. Filmrullarna är dyra som bara den och sen dröjer det tio bilder innan det behövs en ny laddning men oh vad bilderna blir fina.

I hans hylla

Står den här kartboken uppslagen. Den fick han av mig när han fyllde år. Och om man tittar noga kan man se att det är en liten liten man som hoppar med en stor fallskärm och landar någon stans på Nya Zeeland.

Home sweet home

Tillbaka efter nästan en vecka i denne mans sällskap. Och nu måste jag läsa det sista i min bok som ska redovisas imorn.

Att skicka brev

Jag tänker så ofta att jag vill skriva fler brev, men det är ju så svårt att få det gjort. Förra gången jag tog mig i kragen blev det ett brev till Elin. Men jag får erkänna att det var ett tag sedan. Men för att ha lite kortare startsträcka till nästa brev ska jag införskaffa mig en liten bunt med frimärken. Så får vi se om det blir någon förbättring.

Snart

Om tjugo dagar tar dom bort plasten för mina fönster och jag kan titta ut igen. Hurra