Saksamlare i blodet: tyvärr/tack&lov

hejregina planchJag är bra på att samla på mig saker som eventuellt går att använda i framtiden. Nödvändigt som onödvändigt. Jag skyller på gener och hjärna. När jag ser något som går att använda till ett pyssel/projekt/idé så kan jag inte bara låta det vara. Så här sitter jag nu med ett överflöd av utgångna filmplanscher.

Och visst kan det kännas som hyllorna är för fulla men så kommer det stunder som kompenserar för allt samlande. Som när jag virkade mina ramar tillexempel. Jag såg iden och ville testa, gick till en låda och plockade fram två plasthandtag jag tagit vara på några år innan, lite garn och började pyssla. Så ja, jag är en saksamlare, tyvärr, men ändå tack och lov för det.

0

4 kommentarer

  1. Oj som jag känner igen mig i det. Men det är så bra när man kommer på en ide och kan förverkliga den på en gång utan springa iväg till affären.

  2. Haha, ja. Dörren till lägenhetens förråd är i mitt rum, så jag passar liksom på att stoppa in alla skatter/allt skräp jag hittar där och sen helt plötsligt kommer övriga familjemedlemmar och är lite upprörda över att det är så FÖRBANNAT FULLT i förrådet ”HUR GICK DET TILL?!”. Hehe.
    Fast vi är nog saksamlare hela bunten, egentligen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *