plan b

Nu är det ungefär två veckor kvar tills årets hemuppgift till arkitektprovet ska lämnas in (15 april). Alltså den första delen man skickar in för att få redan på om man gått vidare till provdagarna på plats på de olika skolorna i juni. → Alltså inte försent att söka för den som vill!! ← Dessutom tycker jag årets uppgift verkar väldigt rolig. Förra året gav jag lite tips hur man kan tänka inför hemuppgiften och provdagarna men här kommer istället en liten glimt av första gången när jag sökte in. Texten skrev jag som inledning till mitt examensarbete Lika Olika 2014

Tre minuter av lycka
”Under sista terminen på gymnasiet var jag förväntansfull inför att arkitektprovet skulle släppas. Jag hade bestämt mig för att söka och visste inte riktigt vad som väntade. I hemuppgiften skulle man göra om sin favoritmaträtt till ett mönster och jag satt hemma hos mina föräldrar och funderade och förberedde. De röda paprikaskivorna blev till blommor och efter några dagar packade jag in mina A3-ark i brun papp och gick till postlådan. På paketet hade jag skrivit mitt valda motto. Sommar 7777. Tiden gick och det blev bal, student och sommar. Jag kollade mailen ofta och nervöst men dagarna gick. Och det är enkelt att så här i efterhand fundera på varför jag inte gick in och dubbelkollade informationen på arkitektprovets hemsida när jag någon vecka in i juni fortfarande inte fått något mail om antagningen. Men jag var övertygad om att det var just ett mail jag väntade på så jag väntade lite till. Efter ytterligare några dagar utan svar klickade jag ändå in på arkitektprovet.se för att se om något hänt. Jag fantiserade om att det just detta året varit extra svårt att välja ut vilka som gått vidare eller att någon i juryn blivit sjuk men istället för en förklaring till varför svaren dröjt stod det med stora bokstäver att bedömningen var klar. Under följde en lång lista. Jag stelnade till och läste informationen igen. Efter varje motto var det utskrivet om man gått vidare till provdagarna eller inte och jag började nervöst skrolla ner i listan. Jag reagerade på vissa nummer som många valt. 0001, 1234, 2006… Det började närma sig och till slut såg jag. Först siffran 7777, vi var två som valt samma nummer, och efter en av dem -sommar. Jag hade gått vidare (!!!!) Och jag vågade knappt tro det. Så glad, lättad, lugn, och nervös på samma gång. Och det varade i 3 minuter. Jag skrollade tillbaka upp på sidan för att få veta var och när jag skulle befinna mig på Chalmers för att delta i provdagarna. 17:e och 18:e juni kl 9-16 stod det. Och i min sommarförvirring hann jag tänka att det var i sista sekunden som jag fick veta det, samtidigt som jag tog upp telefonen ur fickan. Jag tittade på skärmen i flera sekunder innan jag förstod vad som just hänt. På skärmen stod det 18:e juni 15:12. Jag hade missat provdagarna.

Eftersom jag inte hade sökt några andra utbildningar började jag se mig omkring vilka alternativ som fanns. Jag började ringa runt till folkhögskolor med textil- och bildinriktning för att fråga om det fanns några platser över någonstans. På Mullsjö folkhögskola hann jag precis pratade med receptionisten innan hon lämnade över till sommarvikarien och fick veta att deras textilklass hade en plats över. Så istället för att lära känna Göteborg med tillsammans med blivande arkitekter tillbringade jag året i smålands skogar. Jag tryckte tyg och sydde, lärde mig mer om foto och gick en kurs i silversmide. Jag tog sånglektioner, målade kroki och spenderade långa nätter i ateljéerna. Året blev en oplanerad förberedelse inför utbildningen och i efterhand känns det bra. Jag fick prova nya saker och lära mig hur jag fungerar i olika processer i en väldigt avslappnad miljö.

När våren kom åkte jag hem till mina föräldrar med 2007 års hemuppgift utskriven i väskan. Jag låste in mig över påsklovet och producerade, skickade in och kom ihåg rätt datum. Och här är jag nu, en arkitektutbildning senare. Hej och välkommen till mitt examensarbete.”

När man är inne i söktider kan det vara lätt att känna att allt i hela världen hänger på just detta, just nu. Och jag kommer ihåg att jag blev förvånad när jag började utbildningen på hur olika alla tagit sig dit. Vissa sätt tar lite längre tid men vägen behöver ju inte vara spikrak direkt. Vill man verkligen verkligen något så finns det ju oftast ett sätt osv. I min klass hade vi tex de som:

✈ gjort provet och inte kommit in och bestämt sig för att för att läsa upp betygen istället
✈ läst en treårig utbildning i byggnadsteknik och sen bytt till en master i arkitektur
✈ kommit in på första försöket
✈ gått flera år på förberedande utbildningar för att ha bättre förutsättningar på provet
✈ gjort högskoleprovet istället
✈ jobbat 10 år som något annat och sen bytt inriktning
✈ läst de första 3 åren utomlands och sen bytt till sverige för en master
✈ gjort antagningsprovet 5 gånger innan de kom in

Bara så att ni vet ☼ Lycka till med proven!!!